missnöjd
På mötet gick det väl okej, det lät positivt. Men samtidigt...det kändes lite hafsigt. Bråttom. Jag frågade lite men fick ändå inte riktigt saker och ting förklarade för mig. Jag kände heller inte att mina frågor var så välkomna. Självklart är det för att jag är dålig på att ta reda på saker, dålig på att ta för mig ordentligt som jag har skrivit om tidigare. Det är också märkligt att banktjänstemannen(kvinnan) inte sålde in sin bank lite bättre. Jag kan ju faktiskt gå till en annan bank om det ska vara så. Vi får se vad det blir. De ville få in lite papper från min sida och det kan de väl få. Men förtroende för min bank? Nå, vi får väl se om jag får det, jag måste välja bank också och denna höjde inte sina chanser idag!
Jag börjar bli deprimerad av hela bostadssituationen. Kanske hyr jag i andra hand i stället och skiter i det hela ett tag.
**uppdaterat 23,00
Jag kommer heller aldrig hitta en lägenhet jag vill ha till ett pris jag har råd med så jag kan lika gärna ta mina pengar och flytta upp till Norrland, skaffa ett tjog katter och dra mig tillbaka för gott. Förr eller senare, spelar det någon roll liksom.
Låter som bostadssituationen här i Madrid, känns som jag aldrig kommer att hitta något heller allt är så jäkla DYRT, jag tänkte hyra inte köpa eftersom jag vet att jag flyttar om två år
Inte ge upp nu Virvelvännen. Det är bara att köa i 10 år så får du en schysst lägenhet.
Ursäkta mig damen här nu lite grand va. Pratar du om Norrland som om det vore någonting fel med det? Tack för den sparken i magen! Ha! Du kan ju glömma vårt moment på Hamnmagasinet. Bah!
Cash is King som vi alla vet. Men som mangon säger, köa eller så...Ja. Extraknäck på en valfri gata?
vad är det för fel på Småland då?
Cissan hooooooneeyy - Jag menade givetvis inget illa om Norrland...glömma vårt moment på Hamnmagasinet? - noway! ;-)
Extraknäck på valfri gata...vem är det nu som sparkar :-(
Pratade med en kille från Umeå. Bostadssituationen är snudd på lika dyr och hopplös där...