att träna maniskt

Satt och läste Argastes blogg. Han är arg på Fantis för att han har lurat honom till att sova orergonomiskt (det där ämnet hade han SÅ stulit från CouchKitten, hitta på ett eget liksom.) och pratar om att han numer tränar maniskt.
När ska jag börja träna maniskt? Kanske när jag vågar ställa mig på löpbandet. Jag är lite rädd för att det ska ta fart och skjutsa iväg mig ner i golvet. Och de där jävla maskinerna (har bara sett dem på SATS) där man liksom håller i pinnar samtidigt som man springer med fötterna fast i några jävla grejer, det ser liksom ut som man åker skidor nästan fast inte riktigt. I alla fall testade jag den och jag höll på att dö. Den måste vara uppbyggd för folk enbart över 180cm?! Vilka jävla jättekliv den tvingade mig till. Ingen kondition har jag heller så jag orkade ingenting. Skämmigt. Så nu vågar jag bara gå på pass.
Tess...ska vi gå iväg med den där personliga instruktören någon gång? Så kanske vi kan ge varandra moraliskt stöd?
Imorgon ska jag bodypumpa. Blev grymt (nåja) påmind av en kompis om hur jag såg ut för några år sedan när jag började bodypumpa. Jag byggde några jävla arm och nackmusker på ganska kort och såg ut som en kvinnlig Hulken. Osexigt. Tur att jag slutade. Varför fick jag inga magmuskler på köpet undrar jag?!

Var på en visning på en drömlägenhet idag. Mäklaren gissade på ca 1,3 men trodde att den skulle gå för mer. Jag kan alltså inte buda på den förrän den andra lägenheten är såld. Jag kan alltså inte buda på den alls. Livet är jävligt orättvist.

Kommentarer:
Postat av: Therese

Bodypump är fasligt tråkigt. En kompis som tränar mycket drog med mig några gånger. Hu. Vanlig hederlig styrketräning, simning, promenader och yoga kan jag däremot rekommendera.
Budgivning på lägenhter är ett jäkla otyg!


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits