Rappaport, Virtanen, Lundell
I natt satt jag med min Ipod inpluggad i öronen. Tack gud för Kiko säger jag bara. Jag har börjat inse att Korken inte bara ser korkad ut, han är det också. I natt gillade jag inte en enda människa på jobbet. Hoppas det blir bättre i natt. Bättre människor, bättre humör på mig och lika lite att göra telefonmässigt sett. Låt mig sitta och pilla med adminuppgifter istället, please!!
Nu har jag kontaktat banken för tidsbokning *check*
Ska bara klä mig i något annat än morgonrock så ska jag nog klara av att städa lite granna också, det ser trots allt ut som om jag håller på att flytta in. Synd att jag inte gör det utan att jag faktiskt flyttade in för 1½årsedan typ. Eller är det 2 år sedan? Undrar hur många gånger de senaste veckorna jag har tänkt "nu skiter jag i det här, jag lägger ut en annons på bostaddirekt och hyr i andra hand istället". Måste härda ut?
Jag sov ovanligt bra i natt faktiskt, kanske har kroppen börjat ställa in sig på nattarbete igen.
Jag försöker ju hålla mig lite hemlig i bloggen, ibland undrar jag att om man inte känner mig, hur väl kan man se att jag är jag? Lite för väl kanske. Eller lite lagom väl.
Nu ska jag käka ett äpple och några nötter för att sedan ta tag i min svinstia.
Hon ÄR minst lika vacker i verkligheten :)
Jag tycker Virtanen är helt otroligt överskattad så jag är glad att jag inte kan se honom. Han är inte heller så värst trevlig i verkligheten
Jag tyckte också det, trodde det fanns en universell rättvisa i att de skickade iväg honom över atlanten, tills han blogg kom och man fick en annan relation till honom liksom. Men nu tappar han stadigt igen.
Det viktiga i inslaget är iofs Uffe och Alexandra. Tydligen hade hon sagt att hon trodde att hon var för gammal för honom. Hee...! Jag tror att JAG är för gammal för honom också. Inte lika kulit.
Nä, det finns typ en människa på denna jord jag verkligen avskyr, och det är herr V. Vi hade gemensamma vänner och umgicks en del förr (av misstag, eller vi var "nödda och tvungna", kan man kanske säga), och han var alltid så satans otrevlig och vidrig, sa en massa elekheter till mig fast jag inte hade gjort honom det minsta. Så honom spyr jag på. Vågar bara inte skriva det i min egen blogg, delvis pga att en gammal flamma till honom läser min blogg, och det är ju synd om jag skulle göra henne upprörd... Fast hon vet vad jag tycker...
Sången som tydligt anspelar på myten om Odyssevs tio år långa irrfärd ute på havet tar sin början någon gång kring - gissningsvis - 1993 och fortsätter sedan framåt till kanske 2003 och beskriver sångarens upplevelser under den här långa irrfärden. Så det var alltså många år sedan som Lundell såg Rapaport vid hotellet på Götaplatsen i Göteborg. Det är en intressant och vacker sång, som bör tas på allvar och inte reduceras till "kändis-namedroping".
Magnus - Jätteintressant med analyser av hans låtar, gärna mer sånt!
Men om man nu inte vill ta den på allvar så behöver man inte, hur mycket allvar hans låt än är så är det även namedropping. Det finns många lager i hans skrivande, man kan diskutera dem alla, särskilt på min blogg!
Helt korrekt Virvla; det finns flera lager, som man kan ägna sig åt. Tyvärr så förefaller det som om det endast ges utrymme åt trivialiseringar och "kändisvinklingar" kring Lundells texter. Åtminstone i media. Jag minns att en annan låt på samma skiva hamnade på löpsedeln för att den sades handla om Josefine Nilsson. Samtidigt krymper det redaktionella utrymmet för musikkritik i tidningarna.
Mina funderingar kring en del av Lundells låtar finns på den länklade sidan under rubriken "Artiklar"