Hur vet man att man lever?
Förlåt att jag ältar så, min blogg måste verkligen vara så väldigt tråkig att läsa.
Efter min lilla kollaps, eller vad vi ska kalla det, för 1½ år sedan nu vet jag inte längre om jag lever. Ibland (ganska ofta faktiskt) känns det mest som om jag existerar. Jag är. Men det är inte mer än så. Mitt liv är liksom på vänt, men när ska det starta? När ska jag känna att jag har ett mål med mitt liv? Nu flyter jag runt planlöst utan någon somhelst styrsel.
Hur kan man veta? Hur kan man vara säker på vad man vill? Hur kan jag ta kontrollen? Jag är otroligt avundsjuk på alla er därute som har ert mål klart för er och som medvetet har något att jobba för.
En gång för inte så länge sedan ville jag bli informatör eller liknande. Gärna pyssla lite med webbpublicering eller något annat med datorer. Nu har jag inte längre några sådana drömmar.
Mitt mod försvann. Tidigare var jag så övertygad om att jag kunde, att jag skulle bli något och att jag skulle göra det bra. Vad har jag nu? Ingen utbildning. Ingen karriär. Ingen tro.
Halvkassa betyg från gymnasiet, halvt om halvt avslutade kurser på universitetet. Jag har en Cuppsats och ungefär tre tentor kvar till en kandidatexamen jag inte längre tror att jag vill ha.
Är det någon som har svar åt mig?
Efter min lilla kollaps, eller vad vi ska kalla det, för 1½ år sedan nu vet jag inte längre om jag lever. Ibland (ganska ofta faktiskt) känns det mest som om jag existerar. Jag är. Men det är inte mer än så. Mitt liv är liksom på vänt, men när ska det starta? När ska jag känna att jag har ett mål med mitt liv? Nu flyter jag runt planlöst utan någon somhelst styrsel.
Hur kan man veta? Hur kan man vara säker på vad man vill? Hur kan jag ta kontrollen? Jag är otroligt avundsjuk på alla er därute som har ert mål klart för er och som medvetet har något att jobba för.
En gång för inte så länge sedan ville jag bli informatör eller liknande. Gärna pyssla lite med webbpublicering eller något annat med datorer. Nu har jag inte längre några sådana drömmar.
Mitt mod försvann. Tidigare var jag så övertygad om att jag kunde, att jag skulle bli något och att jag skulle göra det bra. Vad har jag nu? Ingen utbildning. Ingen karriär. Ingen tro.
Halvkassa betyg från gymnasiet, halvt om halvt avslutade kurser på universitetet. Jag har en Cuppsats och ungefär tre tentor kvar till en kandidatexamen jag inte längre tror att jag vill ha.
Är det någon som har svar åt mig?
Kommentarer:
Postat av: Anna
Okej, jämfört med att bo granne med ett dagis så är nog mina problem ganska milda :)
Det där med att hitta ett mål gör allt så otroligt mycket lättare. Man kan på nåt sätt stå ut med rätt mycket då. Om jag tar mig själv som exempel
så har jag ju inte världens roligaste jobb, men jag vet vad det kommer leda till, alltså funkar det. Och även om du verkar ha mycket så gäller det bara att tro på sig själv. Man är så otroligt mycket starkare än man får för sig. Man får helt enkelt ge sig fan på att det kommer gå. Sure, det är slitigt ett tag, men om man vet att det leder till ett bättre liv sen... Hoppas det går bra för dig :)
Trackback